Äntligen! Idag är det en "sån där" dag då jag bara gått och längtat efter honom. Fredrik alltså ♥

Dels för att jag är tacksam för hjälpen han ger mig - speciellt nu när jag stukat min fot och haltar runt som en annan krympling. Bara att bära Neo till skötbordet är en kamp.. drygt!


Vid 18.oo ska vi packa in oss i bilen hela familjen, för att titta på en sak som vi kanske ska köpa. Vill så gärna, men allt handlar ju såklart om pengar. Och nu, speciellt som mammaledig och precis innan jul, är pengar det sista man har. Typ :p


Men men, titta kan man ju alltid :)




Igår var Fredrik snäll och la in en ny ringsignal till min mobil, så varje gång nån ringer på den så måste jag stanna upp och dansa lite - innan jag slutligen svarar. Underbart härlig låt som får varenda cell i min kropp att svänga på höfterna!

Så, om jag inte svarar nästa gång du ringer - ring igen! (så jag får dansa lite till!) :p