Som sagt, vi var ju och shoppade skor idag - jag och Ninni. Älskar skor (!) och det är verkligen livsfarligt att dra in mig på en skoaffär.. Men sagt och gjort. Kom hem med hela 4 par!! *gosh, lite ångestkänslor* Men, det var verkligen välbehövligt eftersom varken jag eller Ninni hade några bra skor som passade längre...

Det fanns inte så mycket "höst skor" i Ninnis storlek ännu, utan mest sommarskor som de REA:ade ut, så Ninni fick sig ett par gympaskor och ett par gummistövlar, som hon kan ha här hemma. Ett par är nämligen på dagis, och stövlarna kostade endast 39.95 så jag kunde verkligen inte låta bli. TOKBILLIGT ju! :D 

Själv fick jag också 2 par skor *nöjd* :D

Så, nu slipper även tjejerna hos Ninninusen springa barfota i vinter, härligt! :)

---

Så, till besöket vi fick igår dåra..

Vet inte om jag berättade om det då vi bodde i förra lägenheten, men drar det en snabbis från början..

Våra kisar, Glitter & Glamour - världens finaste misar - skötte sig exemplariskt fram till i somras... Då började dom nämligen kissa inne, allra helst i vår säng! Vet inte om det var båda misarna, eller bara en av dom, men det skedde gång på gång - ibland flera dagar i rad... Tålamodet började tryta...

Trodde först det berodde på att den ena löpte, men när "löpet" försvann och kisseriet fortsatte, så drog vi slutsatsen att det inte alls var som vi trott, och hoppats, på.. Vi stog maktlösa. Fick alltid ha dörren till sovrummet stängd, vilket resulterade i att det var instängd luft när vi gick och la oss (eftersom vi hade innefönster kunde vi inte öppna upp heller..) och vi vaknade och var genomsvettiga - alla tre!

Hur som helst. Trodde att det skulle bli bättre när vi flyttade, och katterna kunde springa av sig lite utomhus, men samma visa fortsatte... Vi stängde vår sovrumsdörr och hade fönsterna öppna, men då de gav sig på och kissade i Ninnis säng så var det lixom droppen. Hennes dörr kan vi omöjligt ha stängd 24 timmar om dygnet, hon måste ju kunna komma åt sina leksaker!

Så, kontaktade uppfödaren (världens underbaraste uppfödare) som stöttade oss i beslutet för att se om vi inte kunde hitta ett nytt hem till kisarna... Detta var ju absolut ingenting varken vi eller dom kunde hjälpa! Ibland blir det bara så, tyvär.

I alla fulla fall.. Igår kom det en familj och tittade på, och tog med sig, "våra" misar - för att ge dom ett nytt liv på landet, bland hundar, ankor och hästar. Sorgligt, åh ja.. ni anar inte.. Skyller tårarna som föll, på graviditetshormonerna..

Samtidigt vet vi att de har det underbart där de är nu, med massa bus och kärlek. Familjen som köpte misarna hörde av sig senast idag och berättade hur de spann, åt och busade.. de hade det toppen! Så det känns ändå bra i hjärtat, fast tomt - såklart *saknar* Usch, nästan så man börjar böla igen, nu när man tänker på det...


* 4-ever in our heart *

Vill tacka underbara ANETTE m familj som gav oss världens finaste misar, men som också stöttat och hälpt oss en massa på vägen.. Så otroligt synd att det skulle sluta såhär... Men, vi är helt överrens om att detta var det bästa
- både för deras och vår del! TACK!

---

Nu ska jag och Fredrik kika på Hannibal sen är det sängen som väntar... Nattinuffs!

Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)